Michael Rießler: En tyskspråkig finlandssvensk Wikipedian

”Vid Helsingforsplatsen i Berlin kör spårvagnen genom något som liknar en finländsk skärgård.” Med denna krok under rubriken ”Visste du att …” lyftes min artikel fram på tyska Wikipedias startsida den 3 mars 2026. (Bildkälla: Sebastian Rittau, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons)

Den 3 mars i år lyftes min Wikipedia-artikel om Helsingforsplatsen i Berlin (finns även på svenska: https://sv.wikipedia.org/wiki/Helsingforser_Platz) fram på Wikipedias förstasida under rubriken ”Visste du att …”. Utgångspunkten var namnet Helsingfors, som i tyskan allt mer håller på att falla i glömska. Trots att det var i bruk långt in på 1900-talet.

Under mina efterforskningar märkte jag att namnet till och med väcker frågor i Finland. Den dåvarande pressattachén vid Finlands ambassad i Berlin, Merja Sundström, spekulerar i ett rätt historielöst blogginlägg (https://blogit.ulkoministerio.fi/berliini/kuka-tuntee-helsingforser-platzin-berliinissa/) om varför en plats i den tyska huvudstaden bär just den svenska formen av Helsingfors namn.

Att Finland är en officiellt tvåspråkig republik hör till allmänbildningen och återges korrekt i relevanta Wikipedia-artiklar. Mindre synliga är däremot de finare skillnaderna och de sociala nyanserna i det finländska samhället. Minoritetsperspektiv förblir ofta underrepresenterade – inte minst eftersom Wikipedia skrivs av individer som oundvikligen betraktar sina ämnen genom sina egna, mer eller mindre färgade glasögon. Det ligger i själva kärnan av begreppsparet ”majoritet–minoritet” att nästan alla tillhör den första och nästan ingen den andra – även Wikipedias skribenter.

Globalt domineras Wikipedia av engelskspråkigt innehåll, både kvantitativt och tematiskt. Ämnen kopplade till engelskspråkiga samhällen är därför ofta mycket utförligt dokumenterade. Därtill kommer globalt spridda fenomen som populärkultur eller fotboll, där till och med spelare i lägre divisioner kan ha detaljerade artiklar. Samtidigt saknar hälften av pristagarna till Karl-Emil Tollander-priset – Finlands största litteraturpris om man ser till penningsumman – egna artiklar på engelska.

En liknande effekt syns i det finskspråkiga Wikipedia, som i hög grad speglar majoritetens perspektiv. Svenskfinland hamnar ofta i bakgrunden. Och även icke-finländska skribenter tycks ofta betrakta Finland genom finskspråkigt färgade glasögon. Ett talande exempel är att Finlands nationalsång i flera språkversioner av Wikipedia (bland annat engelska, franska, portugisiska och spanska) listas under det finska namnet Maamme, trots att sången också har det jämbördiga svenska namnet Vårt land – och att originaltexten dessutom skrevs på svenska.

Även i den tyskspråkiga Wikipedia var Maamme länge artikelrubrik, tills jag för två år sedan framgångsrikt argumenterade för den mer neutrala beteckningen ”Finlands nationalsång”. Invändningarna mot detta var bland annat att det finska namnet ansågs viktigare för den nationella identiteten, eftersom färre sjunger sången på svenska. En sådan kvantifiering av ”nationellt medvetande” är ändå problematisk, eftersom den implicit nedvärderar den svenskspråkiga befolkningens relation till sitt hemland. För detta finns inga hållbara belägg. Snarare handlar det om ett klassiskt exempel på det som inom forskningen kallas “bias”: en omedveten men systematisk snedvridning.

Sådana snedvridningar finns till och med i den svenskspråkiga Wikipedia, där betydande luckor kvarstår när det gäller Svenskfinland. Många skribenter utgår i första hand från ett rikssvenskt perspektiv. Det gemensamma språket förenar – men ersätter inte den specifikt finlandssvenska erfarenheten. Och ibland saknas helt enkelt intresset.

Här kommer det finlandssvenska Wikipedia-projektet Fredrika in i bilden. Målet är en mer balanserad framställning av Finland på Wikipedia, där även den svenskspråkiga minoritetens värld får ett rimligt utrymme. Arbetsspråket är främst svenska, men även de engelska, tyska och finska versionerna står i fokus.

Betydelsen av detta arbete sträcker sig numera långt bortom Wikipedia. Stora språkmodeller som ChatGPT tränas bland annat på Wikipedia-innehåll – och tenderar att inte bara reproducera utan också förstärka existerande snedvridningar. Ett uttalat mål för Fredrika är därför att förse denna ”AI-drake” med bättre och mer balanserad data, så att även mindre synliga perspektiv – som det finlandssvenska – får en rättvis representation.

Medan Fredrika i hög grad arbetar med strukturerad data och systematisk kunskapsuppbyggnad, har jag i mitt eget Wikipedia-arbete också ett annat fokus: att skriva bra. Ett uppslagsverk är en form av facklitteratur. Utöver att vara en ren databas ska texterna väcka läslust, öppna nya sammanhang och förmedla oväntade insikter. Därför intresserar jag mig inte bara för vad som skrivs, utan också för hur.

Naturligtvis skriver inte heller jag utan färgade glasögon. Som tysk invandrare i Finland som har assimilerats på svenska, bär jag med mig en särskild blick. Samtidigt är det just sådana perspektivförskjutningar jag som forskare ägnar mig åt att analysera. Förhoppningsvis hjälper det mig att ibland justera mina egna glasögon en aning.

Ett exempel på ett ämne jag har arbetat med är den inledningsvis nämnda Helsingforsplatsen. Ett annat är det charmiga ordet pokkaruotsi – ”pokersvenska” (än så länge bara på tyska: https://de.wikipedia.org/wiki/Pokkaruotsi). Därutöver ägnar jag tid åt att förbättra befintliga artiklar, särskilt när det gäller historiska sammanhang ur finlandssvenska perspektiv. Ofta används enbart finska ortnamn – även där svenska namn vore historiskt mer motiverade och dessutom är etablerade i tyskan. En text om Fredrika och Johan Runeberg klingar till exempel ofta mer naturligt med ortnamnet Borgå än med Porvoo.

Ett liknande fall är den tidigare finska Östersjöstaden Viborg. I dagens tyska rekommenderas formen Wyborg, en translitteration av den ryska stavningen. Men denna form går i sin tur tillbaka på Wiborg – som uttryckligen präglades av stadens tyskspråkiga invånare och som länge var internationellt etablerat (vid sidan av det finska Viipuri). I historiska texter är därför den traditionella formen Wiborg ofta mer träffande, och jag har redan justerat ett antal artiklar i denna riktning.

I anslutning till temat Viborg ska det också nämnas att Fredrika-projektet just nu särskilt arbetar med temat ”Tyskar i Finland”. Utgångspunkt är de 1638 biografierna i Biografiskt lexikon för Finland, ett standardverk utgivet av Svenska litteratursällskapet i Finland, som nu systematiskt tillgängliggörs för Wikipedia. På denna grund har ett stort antal personer med tysk eller tyskspråkig bakgrund identifierats.

Här finns en betydande potential för det tyskspråkiga Wikipedia, där många av dessa personer fortfarande saknar artiklar eller endast är bristfälligt representerade. Samtidigt är ämnet också relevant i ett finlandssvenskt sammanhang, eftersom många invandrade tyskar historiskt verkade i svenskspråkiga miljöer – på sätt och vis inte helt olikt min egen språkliga biografi.

Den som vill kan ta en titt på projektsidan (https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Projekt_Fredrika/BLF/Tyskar_i_Finland) och bidra direkt genom att skriva nya artiklar eller förbättra ofärdiga.

Michael Rießler

Michael Rießler är en tysk invandrare i Finland som har assimilerats på svenska. Han är professor i allmän språkvetenskap vid Östra Finlands universitet. Som Wikipedian skriver han om sina forskningsområden: mångfald, minoriteter, flerspråkighet och språkkontakt – i praktiken alltså ganska mycket om sig själv.